Julresa

Nu bär det av hem till Umeå över julen så nu kommer inläggen att vara lite glesa.
Det kommer dock att hända en hel del intressant för Ragna eftersom hon ska följa med. Vi har tyvärr ingen här i Halmstad som kan se efter henne så därför är enda alternativet att ta med henne.
Min sambo som stannar i Halmstad i några dagar till tar henne på tåget. Ragna är välbekant med sin transportbur vid det här laget och trivs bra i den så trotts dom dryga hundra milen tror jag att det kommer att gå jättebra. Sambon håller på att sy ett fodral till transportburen så hon inte blir för kall av att vara ute och att vara på det dragiga tåget. Väl i Umeå kommer hon att bo hos en vän som haft många kaniner tidigare.

Nu måste jag åka till tåget men önskar alla läsare en god jul =)

Ragnas kost

Jag fick en fråga av Kaninfamiljen om hur det går med Ragnas kost och kom på att det nog var hög tid att uppdatera på det ämnet.
Tanken var ju att hon skulle gå över till en kost på endast grönsaker. Men som alltid när det gäller foderbyte så bytte vi så klart stegvis. När vi var nere på 1 dl pellets per dag blev hon helt bra i magen, så då såg vi ingen anledning att helt utesluta pellets från dieten. Det känns skönt att veta att hon får i sig alla näringsämnen som kanske inte alltid finns i grönsaker.
Speciellt eftersom Ragna är väldigt petig och faktiskt inte äter så många olika grönsaker. Jag har provat nästan alla (kaninsäkra) grönsaker som går att få tag på och av dessa är det endast morötter som duger. Vissa groddar uppskattas också men det orkar jag faktiskt inte tillhandahålla dagligen utan blir då och då. Frukt är så klart populärt (speciellt banan) men är ju inget man vill ge i för stora mängder.
Så hennes dagliga kost består nu huvudsakligen av morötter, äpplen och 1 dl pellets från Svenskt foder.

I allmänhet när en kanin har problem med magen rekommenderas att man sätter den på en ren hödiet. Men en jättekanin har för stort näringsbehov för att det ska vara tillräckligt. Faktum är att när vi började byta hennes diet var vi lite försiktiga med mängden grönsaker eftersom vi inte ville chocka hennes mage. Konsekvensen blev att hon för första gången i sitt liv tappade i vikt trotts att hon fick mer foder än en "normal" kanin. Men vi lärde oss snabbt av misstaget och nu får hon ungefär ett halvt kilo grönsaker per dag. Hennes vikt låg vid dagens vägning på 5,6 kg (och ökar fortfarande). Hon skulle antagligen ligga på 6 kg nu om hon inte blivit av med sina reproduktionsorgan som vägde förvånansvärt mycket.

Det enda problemet som kastreringen medfört är Ragnas plötsliga fanatism kring mat. Att kastrerade djur ofta blir tjocka är ju ingen nyhet, men jag har alltid trott att det berott på ändringar i ämnesomsättningen. Så är kanske också fallet men för Ragna har det inneburit en enorm ökning i aptit. Hon jagar oss hela dagarna i hopp att vi ska mata henne och hon har börjat dammsuga mattorna efter smulor precis som en hund. Det är både enerverande och lite hjärtskärande att ständigt ha en liten bedjande kanin runt fötterna. Men att öka mängden foder vore att göra henne en otjänst. Jättekaniner bör absolut inte bli tjocka eftersom det tär på deras redan tunga kroppar, så vi bara biter ihop och försöker ignorera henne.

Sammanfattningsvis kan jag iaf säga att Ragnas mage mår jättebra och att hon är väldigt nöjd med sin nya och ännu godare diet (även om hon tycker att den är snål).

Ute i snön till sist

Pälsen på magen har växt ut nu så idag fick Ragna äntligen komma ut på sin livs första snöpromenad. Tyvärr har det töat och sedan fryst på nyligen så det var snarare is än snö. Ragna var aningen skeptisk och klängde en hel del på oss vilket hon inte brukar göra annars. Men efter en liten stund glömde hon bort det konstiga på marken och sprang runt nästan som vanligt. Jag hoppas det snöar framöver så hon får vara ute i "riktig" snö som går att gräva i.

Här kommer lite bilder från promenaden. Man inser snabbt att snön verkligen är rätt bakgrund för en jättescheck. Här kommer min vackra flicka verkligen till sin rätt.



Kanin och snö

Jag har märkt att många kaninägare är lite försiktiga när det gäller att ta ut sina kaniner i snön. Jag vet inte om det är för att jag är norrlänning men jag tycker att det är fjanterier. De allra flesta kaniner tycker att snö är jätte roligt och att inte ta ut kaninen på hela vintern är otänkbart för mig. Utevistelse är stimulering som alla kaniner behöver. Man bör såklart undvika de kallaste temperaturerna om man har en innekanin men man märker när kaninen tycker att det är för kallt och vill in. Sålänge man använder sitt sunda förnuft och kaninen har hull och är frisk ska det inte vara något problem.

Min förra kanin Tequila gräver i snön på vår uteplats.

Hon hoppade upp i knät när hon ville in.

Racerkanin

Ragna har mer energi än hon någonsin haft och flyger fram över golven mest hela dagarna. När hon blir instängd i köket sysselsätter hon sig med att strimla pappersinsamlingen. Så med andra ord mår hon kanon. Hon har fortfarande inte kissat utanför lådan och dessutom är hennes mage helt perfekt. Så nu är allt frid och fröjd i lägenheten. Nu väntar vi bara på att pälsen på magen ska växa ut så hon kan få springa ut i all snö vi har fått här.

Pigg igen

Nu är Ragna pigg och glad igen. Vi hade inte förväntat oss något annat än att hon skulle repa sig fort eftersom hon är en sån liten tuffing men hon förvånade oss ändå. Redan dagen efter operationen rymde hon ur köket och la sig i vardagsrummet istället. Och igår när vi såg film fick vi pausa och se vad det var för ljud. Då hade Ragna påbörjat den obligatoriska uppgiften att gnaga sönder den nya sängen vi köpt till henne. Hon har såklart varit trött och vilat mycket och även ätit lite dåligt. Men i morse när jag klev upp och skulle se till henne satt hon på tröskeln och väntade på att bli utsläppt ur köket. Tyvärr får hon vara instängd ett tag till så hon inte rör sig för mycket, men hon verkar i stort sett återställd. Äter och bajsar som hon ska. Veterinären ordinerade att hon skulle "hållas stilla" i 10 dagar men jag misstänker att hon kommer få nog redan imorgon och försöka gräva sin väg genom dörren på sedvanligt vis. Det är dock skönt att se att hon har kvar en hel del av sitt griniga och envisa sätt eftersom vi var rädda att hon skulle bli för snäll och menlös. Nu är det bara att hoppas att de jobbigaste beteendena försvunnit.

Tillbaka från veterinären

Nu är vi sedan en stund tillbaks från veterinären. Det var minst sagt hjärtskärande när veterinären bär iväg med min totalt panikslagna lilla älskling. Men allt gick jättebra och efter 3 timmar fick vi hämta upp en väldigt trött och förvirrad kanin. Nu ligger hon och återhämtar sig under köksbordet och på en stund ska vi se om hon vill ha någon middag.

Kastrering

Nu är kastrering av Ragna inbokad. Vi hade turen att få tid redan på fredag. Att kastrera honkaniner är ett något omdiskuterat ämne eftersom kaniner är känsliga för narkos. Jag pratade dock ganska länge med veterinären som kommer att utföra operationen och han verkar veta vad han gör. Han sa precis det jag redan misstänkte dvs. att det är ett problem som börjat försvinna allt eftersom narkosen utvecklats.
Operationen kommer att utföras på Slöinge djursjukhus. Jag har aldrig varit där förut eftersom det är en bit att åka men de verkar väldigt bra.

Trots alla lugnande ord från veterinären är man såklart ändå nervös. En operation är ju aldrig riskfri och dessutom är jag rädd att för mycket av Ragnas personlighet kommer att försvinna. Men som läget är nu känns det som enda alternativet.

Att bli stor

Trots vissa motgångar så går inte allt dåligt. Grönsakskosten som vi gett henne ett tag nu verkar ha goda effekter på henne och magen är jätte mycket bättre. Det är minst sagt skönt att slippa torka och kliva i kletigt bajs var enda dag. Och Ragna tycker såklart att det är supermumsigt med massor av grönsaker. Enda bieffekten är en aningen mer orange kanin =)

Mysig men aningen orange kanin.

Något som också tydligt märks är att hon börjar bli vuxen. Hon har fått ordentligt med överskottspäls under hakan som ju är typiskt för många vuxna honor. Dessutom har hon även börjat gräva en hel del. Både i toalettlådorna och på mattor. Hon har även börjar doftmarkera med hakan.

Riktigt tydligt blev det i helgen när vi var ute på promenad. Hon brukar vanligtvis mest springa runt planlöst och äta gräs och löv. Men nu tillägnades nästan all tid att doftmarkera och undersöka vildkaninernas bajs och hålor.

De vilda kaninernas hålor måste noga undersökas och doftmarkeras.

Jätte spännande att åla runt i jorden.

Stubbar ska också doftmarkeras. Tar med en bild där jag är med för storleksreferens.

Dystra tider

Just nu är det tyvärr dystra tider i vår lilla familj. Ragna har tidigare kissat i soffan några gånger men det har bara varit vid några enskilda tillfällen och sofföverdraget går att tvätta så det har inte varit hela världen. Men nu har hon börjat göra det hela tiden. Vi vet inte riktigt vad vi ska ta oss till. Konsekvensen blir såklart att hon får sitta instängd i köket mer än vanligt eftersom man inte kan bevaka henne hela tiden, men att hon alltid ska vara instängd är inget alternativ.Dessutom har vi ju som kvällsrutin att sitta och mysa i soffan alla tre och det känns elakt att ta det ifrån henne eftersom hon älskar det. Men nu slutar det alltid på samma vis och inget tycks få henne på andra tankar.

Nån form av protest är det såklart men varför vet vi inte. Jag funderade först på om hon var understimulerad men även dagar då det händer ovanligt mycket med promenader i det gröna och folk som kommer över så är det samma sak. Det beror inte på stress för hon blir nästan aldrig stressad. Så det enda som återstår (som vi kan komma på iaf) är att det är hormonrelaterat. Kastrering har kommigt på tal mer än en gång men känns inte aktuellt nu. Nån som har något tips på vad vi kan göra?

Utvilad

Så här ser en nyvaken Ragna ut. Dålig bild tyvärr men för rolig för att inte lägga upp =)

6 månader

Hurra hurra! Igår fyllde lilla Ragna 6 månader och är alltså inte så liten längre. Tiden går så fort. Idag fick vi igång vågen som inte fungerat på ett tag och hon hade inte växt så mycket som väntat utan ligger på ca 5,4 kg. Men det råder ingen tvivel att hon kommer att gå över den magiska 6 kg gränsen. Det är mycket växande kvar, iaf på bredden =)

För att fira smygstartade jag Ragnas nya grönsakskost som förhoppningvis ska bli lösningen på alla magproblem (peppar peppar). Nu väntar jag bara på ett lass örter som jag beställt för att komma igång på riktigt. Det blir även att inhandla lite spannmål som förhoppningsvis ger henne lite bättre hull och jag har även sått en stor kruka basilika och en paprika som man kan dryga ut med. Alltid kul med hemodlat bara de klarar av att växa trotts höstmörkret.

När Ragna kom till oss var hon bara en liten, liten palt och nådde inte ens upp till höhäcken.

Men nu är hon en rejäl dam som man knappt orkar bära ut.

Tävling

Jag är med och tävlar om kaninleksaker. Gör det du också och passa på att läsa den jättefina bloggen om Kiddo och Nova som också är jättescheckar från Brantas.

http://www.kaninfamiljen.se/index.html

Produktundersökning

Härom veckan var vi en tur till veterinären med Ragna för att höra om vi kunde få nån hjälp med hennes struliga mage. Veterinären sa inget vi inte redan visste förutom ett tips som jag aldrig hört förut. Att vi skulle prova Proviva, fruktdrycken ni vet med aktiv bakteriekultur. Jag fruktade genast att det skulle bli tvångsmatning men insåg snabbt att det inte skulle behövas. Numera blir hon helt tokig såfort man öppnar kylskåpet kring middagstid för då vet hon vad som vankas och magen verkar ha blivit lite bättre också.



Något annat som också gör Ragna väldigt uppspelt är när det inhandlas nya prylar. För inget får såklart finna sin plats i lägenheten innan det noga inspekterats av Ragna. Här är det vår nya kökslampa som blir godkänd.

Jätteproblem

Jag är som ni märker tyvärr usel på att uppdatera och så kommer det antagligen att förbli, eftersom jag är student och oftast är för stressad för att sätta mig ner och skriva. Så ni får ha lite tålamod.
Ett tips för alla Facebook användare är att man kan lägga in bloggar man följer och bli noterad varje gång nya inlägg kommer. Man går in på Konto uppe i högra hörnet och klickar på Applikationsinställningar. Klicka sen på Anteckningar och sedan står det "Redigera inställningar för import" i småbokstäver till vänser. Klicka där och sen är det bara att lägga in webbadressen ni vill följa.


Det finns många fördelar med att ha en stor kanin men allt eftersom hon blir större ser man också några av problemen. Hon började kissa på sidan om toalettlådan för några dagar sedan och vi förstog att det var dags att öka storlek på toalettlådan som hon nätt och jämt fick plats i. Så vi gick till djuraffären och fick beskedet att större lådor än så finns inte. Jag vet inte hur andra jätteägare gör men vi hade iaf sådan tur att de hade en udda burbotten över med måtten 70*40 cm som vi fick köpa billigt. Så nu blir det inga mer kissfläckar på golvet.

Även hennes sele börjar bli för liten och precis när jag ska köpa en ny ser jag att de har beställningsstopp på den tilltänkta hemsidan. Inte bra. Lyckligtvis duger den gamla selen ett litet tag till. Men jag kan så länga passa på att rekommendera den här sidan. Speciellt för jätteägare. Många av er har säkert varit inne redan men det tål att nämnas ändå. Det är iaf en tjej som syr jättefina selar för hand både i standardmodeller och specialmått, vilket är suveränt när man har en stor kanin. Och billigt är det också.



Sömniga hälsningar från Ragna.

Växer så det knakar

Imorgon fyller Ragna 4 månader och hon blir bara tyngre och tyngre att bära. Vid dagens vägning låg vågen på 3,7 kg och just nu ligger hon på en tillväxt på ungefär ett kilo per månad. Väldigt imponerande med tanke på att hon av okänd anledning haft en hel del problem med magen.
Men det är inte bara roligt att hon växer. Med den ökande storleken så når hon också högre och högre upp och man måste ständigt kaninsäkra nya möbler som hon plötsligt kan hoppa upp på.


Bakom soffan är bästa stället att chilla.


Promenaderna i det gröna fortsätter också såklart och hon fortsätter att briljera med sitt duktiga uppförande. På sikt hoppas jag kunna leda henne i koppel så jag slipper bära henne till lämplig gräsmatta eftersom hon än så länge hatar att bli buren. Jag har även köpt ett litet Flexikoppel (rullkoppel) för småhundar och det funkar hur bra som helst. Mycket mindre trassel än med ett vanligt fult kaninkoppel. Det är ett ganska stort motstånd i rullen som en mindre kanin antagligen inte skulle klara av men hon är stor och stark och verkar inte bry sig det minsta.

En mindre rolig förstagångs upplevelse var gårdagens upptäckt av hennes första fästing. Ragna var cool som vanligt och brydde sig inte varken när den satt där eller när husse tog bort den trotts att den satt 1 mm från ögat. Jag däremot blev väldigt förskräckt eftersom jag är norrläning och inte är van dessa otäcka små kryp. Men jag antar att det bara är att vänja sig och gilla läget.

Första promenaden

Nu är jag sedan någon dag tillbaks i Halmstad. Och hemma möttes jag av till synes helt ny kanin. Förutom den ökade storleken så är all osäkerhet nu som bortblåst. Om hon inte sover så springer hon helst mellan benen på en. Eller om man sitter i soffan så är hon med där och busar eller myser. Hon har hela tiden varit glad och nyfiken men nu har hon blivit otroligt social. Väldigt roligt!

Under tiden jag var borta satte hon även tänderna i nästan alla mina skönlitterära böcker som står längst ner i bokhyllan. En mindre rolig syn att mötas av. Lyckligtvis har jag de jag är riktigt rädd om på en annan hylla.

I förrgår var vi dessutom ute på första promenaden i sele. Husse har redan satt på henne selen en gång inomhus och det var inte alls populärt. Men nu när hon kom ut glömde hon genast att den satt på, och efter några minuters tvekan så galopperade hon förtjust mellan olika tuvor av mumsig grönska. Som vanligt så imponerar hon. Jag har aldrig haft en kanin som gått så bra i koppel som hon gjorde och detta var ändå hennes första gång. Nu måste vi dock vänta några dagar innan nästa promenad eftersom hennes mage inte är van vid så mycket grönt.

Veterinären

Idag var jag och Ragna på vår första vaccinering. Jag har aldrig vaccinerat en kanin förut eftersom det inte finnas några sådana sjukdomar i Umeå. Men här i Halmstad kryllar det av vildkaniner och då finns risk för både kaninpest och gulsot. Vi var på Halmstad djurklinik där vi fick ett fantastiskt bra bemötande.
Jag hade väntat mig allmän kaos och panik men Ragna var jättelugn och väldigt duktig. Största delen av bussresan var hon dock paralyserad men såfort vi kom hem så tycks hon ha glömt allt det läskiga. Lite mutor i form av knäckebröd höjde humöret ännu mer.

Nu åker jag bort i två veckor och jag vill inte ens tänka på hur mycket jag kommer att gå miste om. Hon kommer att ha växt jätte mycket tills jag är tillbaks. I värsta fall känner hon inte ens igen mig...

Den outhärdliga hettan

Ragna har lidit varje dag sen hon kom till oss. Värmen vägrar att ge med sig ens på nätterna.



Som ägare till en liten kaninunge börjar man automatiskt att bete sig som en hönsmamma. Och man får verkligen lägga band på sig själv när man hittar sin lilla sötnos i detta skick. Då och då måste man gå och peta på henne för att försäkra sig att hon inte dött.
Man bör egentligen inte utsätta kaniner för drag men tillslut ställde vi in en fläkt i köket eftersom vi var rädda att hon skulle få värmeslag (mycket allvarligt för kaniner). Och hon vek inte från sin nya väns sida på flera dagar, utom när hon skulle äta och gå på toaletten. Den har till och med fått avnjuta regelbunden putsning.



Nu har hon däremot börjat uppföra sig så pass att hon får vara lös. Så numera spenderas den mesta tiden på balkongen, där hon fördriver tiden med att förstöra mina nya mattor. Uppföra sig är alltså ett relativt ord när man pratar om denna morska lilla fröken.

En dag i Ragnas liv

Ett litet axplock från gårdagens upptåg. Bilderna är än så länge av varierande kvalitée eftersom hon fortfarande är lite skygg ibland och svår att fota.

Äta måste man för att bli stor. Ragna tycks dock inte förstå att hon redan är ganska stor och har en lite speciell ätställning som jag misstänker sitter kvar sen hon faktiskt var liten på riktigt.



Ragna vill hjälpa husse som sänker ner höhäcken. Vi trodde att hon skulle vara större.



Äta jordgubbe är supermumsigt. Dessutom har den en bladrosett som gör att den kan kastas runt vilket är jätte skoj.

Att kasta runt en halmboll är också skoj!


Vi spelade Alfapet på golvet i köket för att göra henne sällskap men stormen Ragna kom snabbt och ödela vårt spel.


Efter en dag fylld med upptåg kommer den lååånga sömnen.

Lite om att äga kanin

Så hur är kaniner då att ha som husdjur?
Jag skulle vilja påstå att kaniner generellt sett delar många karaktärsdrag med katter. De har stort behov av umgänge men på deras villkor. De tycker ofta att det är kul att på lagom avstånd följa dig för att se vad du gör. Men de allra flesta kaniner tycker inte särskilt mycket om att bli hållna och gosade med, utan vill själv komma fram och bli klappad en stund när de känner för det. När de är nöjda skuttar de iväg igen till sin favoritplats och vill då helst bli lämnade ifred. Man måste alltså förtjäna deras tillgivenhet, vilket många kattägare känner igen. Tvingar man fram det genom överhantering blir kaninen ibland viljelös och ganska karaktärslös.
Det är dessa personlighetsdrag som gör att kaniner är direkt olämpliga för mindre barn och enligt mig inte ska hållas i bur. Men mer om det någon annan gång.

Så varför ska man då skaffa en kanin när det finns så många andra djur att välja på? Jag tänkte försöka mig på en lista med för- och nackdelar som tar upp så mycket som möjligt. Ni får gärna komma med fler förslag.


Fördelar

Det går helt enkelt inte att bortse från det faktum att de är extremt söta.

De tar upp relativt lite av din tid i jämförelse med tex en hund. Hur mycket tid man lägger är såklart upp till var och en och beror också på vilken ras man väljer. En angora tex kräver väldigt mycket pälsvård.

De är lättaktiverade. Du kan lämna din kanin ensam under dagen utan att ha dåligt samvete om du lämnar något den kan pyssla med. Kvistar att gnaga på, en kartong eller en boll är oftast uppskattade sysselsättningar men det finns hur mycket som helst och bara fantasin sätter gränserna.

De är lättskötta. Att skaffa tex hund eller häst kräver mycket påläsning och en hel del kunskap. Då är en kanin ett lite mer okomplicerat val av husdjur. Men självklart är det väldigt viktigt även med kaniner att besitta tillräckliga kunskaper för att den ska må bra.

Det finns mängder med raser i olika färger, storlekar och pälskvalitéer.

Det är ett relativt billigt både att införskaffa och äga en kanin. De äter lite och billigt foder. Känner du en bonde så får du höet för nästan ingenting.

De kräver inte särskilt mycket utrustning. Det dyraste är buren som ju inte är ett nödvändigt köp.

Om man jämför med de större sällskapsdjuren är ovanligt att de skadar sig eller blir sjuka. Att jämföra med tex en hundägare som kan förvänta sig stora veterinärkostnader under dess livstid.

De lever länge. Varför ha en hamster som lever i två år när du kan ha en mycket charmigare kompis som lever i 10 år eller kanske till och med mer?

Om man är intresserad av sådant så finns det ett rikt föreningsliv med utställningar, träffar och kaninhoppning. Tyvärr är dock medelåldern generellt sett väldigt låg i dessa sammanhang.

De är mer läraktiga än vad många tror och lär sig snabbt vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Många kaniner kommer när man ropar deras namn. Det går även att lära dem lite mer avancerade saker med hjälp av tex klickerträning.


Nackdelar

Att ha kanin är skräpigt. Deras basföda är hö så det är tyvärr oundvikligt. Och även om de allra flesta kaniner är duktiga på att gå på lådan får man ändå räkna med lite bajskulor här och där. Man kan dock minimera nedskräpningen på många sätt. Tex genom strategisk placering av höhäck och toalettlåda och genom att välja ett bra strö. Själv använder jag pellets som är nästan 100% skräpfria medan det klassiska spånet antagligen är den värsta nedskräparen. Sedan fäller de en del päls som man kan räkna med att hitta på kläder, i maten, etc. Personligen tycker jag dock att hund och katt är värre på den punkten. De fäller oftast mer och deras hår har en större tendens att fastna på allt i sin väg medan kaninhår mest hamnar på golvet. Är du pedant och vill du ha rent i ditt hem är antagligen det enda alternativet att skaffa en fisk.

Har du kanin får du räkna med en viss materialskada. Saker som ofta kan få sig en törn är kläder, golvlister, sladdar, mattor och möbelben. Hur mycket skador man får beror på flera faktorer. Hur väl man kaninanpassat sitt hem, hur väl man uppfostrar kaninen och framförallt såklart vilken personlighet kaninen har. Jag skulle dock vilja påstå att kaniner generellt sett inte är värre än andra husdjur. Är du väldigt rädd om dina saker får du helt enkelt nöja dig med den där guldfisken.

Hur snäll och rar kaninen än är kan du vänta dig mindre skador även på dig själv. Kaninklor är vassa även när de är väl skötta. Är kaninen dessutom sprattlig så blir du snabbt randig på armarna. Kaniner är däremot ganska obenägna att bitas i jämförelse med tex katter och gnagare och är ofta duktiga på att markera om de är väldigt missnöjda utan att bitas.

Kaniner blir som sagt ganska sällan sjuka. Blir de sjuka finns dessvärre sällan bra hjälp att få. Kaninsjukdomar är dåligt undersökta och veterinärerna är ofta okunniga. Om din kanin blir sjuk försök hitta en som är specialiserad på smådjur. Det kan också vara en god idé att prata med en erfaren uppfödare eftersom de ofta är duktiga på att känna igen symptom.

De lever som sagt länge. I vissa människors ögon är detta en dålig egenskap. De lever trotts allt lika länge som en hund och tycker man att det är ett för stort ansvar bör man välja ett annat husdjur.

Det finns många fördomar om kaniner och man får vara beredd att ta en del dumma kommentarer. Se det som ett tillfälle att lära personen något.

Det kan bli problematiskt när man ska resa bort. Kaniner är svåra att ta med och det finns väldigt få djurpensionat som tar emot kaniner. Har man tur finns det någon uppfödare i närheten som driver småskalig pensionatverksamhet. Annars får man förlita sig helt till släkt och vänner.

Ragna - en blivande jätte

Ragna heter egentligen Brantas Daphne och är en tysk jättescheck. Jag köpte henne av Christina på Brantas gård. En av de relativt få uppfödarna av rasen i Sverige.
Jag fick hem Ragna för bara två dagar sedan och hon visar redan prov på en personlighet stor nog att matcha hennes blivande storlek. Hon är fräck, kaxig och väldigt nyfiken. Hon är även mycket missnöjd med att endast få vistas i köket men annars skulle vi aldrig få tag i henne. Men tillgivenheten kommer garanterat snart och då är hela lägenheten hennes, utom datorrummet som innehåller kilovis med kablar.
Hittills har hon klarat av inomhuslivet galant och är mycket rumsren och bara en sladd har fått sig en liten törn, men den funkar fortfarande så det räknas inte...
Idag blev Ragna nio veckor gammal och är nu ungefär lika stor som en normal dvärgvädur , fast såklart inte lika rund. Det ska bli spännande att se hur stor hon blir. En godkänd jättescheck ska väga minst 6 kg.

Jag och mina kaniner

Jag heter Sofia och är i skrivande stund 23 år gammal. Jag är född och uppvuxen utanför Umeå men bor sedan ett år tillbaka i Halmstad där jag läser till naturvårdsbiolog. Jag bor i en 3:a tillsammans med min sambo Johan.

Jag har alltid haft ett starkt djurintresse men det ökade kraftigt under gymnasiet då jag läste Djurvård på Forslundagymnasiet i Umeå.
Min första kanin gnällde jag till mig av en motvillig mamma när jag var 13 år. Sedan dess har jag haft kaniner nästan oavbrutet i 10 år och har just införskaffat min fjärde. Hittills har vi båda endast haft dvärgvädurar men nu kände vi att det var dags att prova något nytt.

Min första inomhuskanin var min senaste kanin Tequila som dog för ca ett år sedan. Hon började sitt liv i utebur men när jag och pojkvännen flyttade ihop fick hon följa med. Hon anpassade sig snabbt till lägenhetslivet och min relation till Tequila och min syn på kaniner tog ett stort steg.

Jag har aldrig ställt ut, avlat eller hållit på med kaninhoppning eftersom det aldrig intresserat mig. För mig är mina kaniner inte en hobby utan mina små vänner som gör livet gladare. Därför har jag heller aldrig haft många åt gången utan som högst två stycken samtidigt.

Min sambo Johan har också han ett stort kaninintresse och har haft ett flertal kaniner. Han har även hållit på med kaninhoppning och tagit en kull.

Tequila kommer alltid ha en plats i våra hjärtan.

Välkomna!

Välkomna till den nya bloggen!
Många tycker säkerligen att det är fånigt att tillägna en hel blogg till en kanin. Men det är just därför den här bloggen skapats. För att ändra synen på kaniner. Att det skulle vara ett djur för barn, att de är tråkiga och saknar personlighet och att de ska leva sina liv i en bur. De tre största och vanligaste missförstånden enligt mig. Missförstånd som leder till att mängder av kaniner avlivas, släpps ut i naturen eller än värre, glöms bort och sakta tynar bort i en liten, liten bur på någons bakgård.
Min förhoppning är att någon ska ramla in på den här bloggen och genom Ragna få upp ögonen för vilka fina sällskapsdjur kaniner är och att de överväger att hoppa över inköpet av bur.